lördag, oktober 27, 2007
10:02
Dags för en rapport från japan tror jag!
Ännu en skolvecka är förbi men vi får ändå läxor att göra över helgen. Universitetet här är verkligen inte som i Sverige. Den här veckan hade vi prov i princip varje dag. Sk. kanjiquiz à ca 20 kanji vardera, varje dag. Det är inget vidare för det känns mer eller mindre omöjligt att faktiskt få någonting att fastna i den takten. Kanji är någonting man måste nöta om och om igen. Jag brukar skriva dem om och om igen, samma tecken ca 50ggr för att lära mig, men även då glömmer jag ibland bort vissa.
Att varje kanji sedan har ca 2-3 olika yomikata (readings, vad är det på svenska?) gör inte saken lättare.
Idag tog dock mama med mig på en tur runt Komaba (kvarteret där jag bor) eftersom hon skulle visa mig vart tandläkaren ligger (jag har fått ont i en tand ;_;). I en liten bokaffär med begagnade böcker hittade jag barnböcker, Nalle-puh på japanska samt ett kanjilexikon som med hjälp av bilder av tecknens ursprung gör det lättare att minnas de olika radikalerna. Kanji byggs nämligen upp av olika "bilder", oftast två eller tre som sedan tillsammans bildar en mening i form av ett tecken. Till exempel kanjit 男(man) är uppbyggt av kanjit 田(risfält) och 力 (styrka) med förklaringen att mannen var stark som jobbade på risfältet.
Det är en tyfon som passerar Tokyo just nu så det har regnat i snart 2 dygn i streck. Ganska drygt med tanke på att jag ännu inte köpt några stövlar, så mina converse blir genast genomvåta.
Papa och Mama tog mig med till Komabas bästa Ramenyasan (nudelrestaurang) precis. Det var verkligen gott. Hela familjen Fukuzumi tycks ha en stark förkärlek till stark mat. De tycker det är roligt att jag genast börjar hosta och be efter vatten men jag tror jag kommer lära mig med tiden. Mamas mat är iaf. otrolig på matlagning och varje dag får jag smaka på nya saker ur det japanska köket. Hittills är nog min största favorit
Gyouza som visserligen ursprungligen är från Kina, men ändå. Utsökt! ´ D`)
Mama och Papa blev båda väldigt förvånade när jag berättade att pappa hemma i Sverige ofta lagar mat. I Japan känns det inte särskillt vanligt att män lagar mat, och när mama inte är hemma så har hon antingen förberett mat eller så går papa ut och äter. Så de vart väldigt imponerade, speciellt när jag berättade om pappas hemmagjorda müsli också. Haha! ^o^)
När jag har hittat alla ingredienserna tänkte jag försöka mig på att bjuda dem på Karins goda fisksoppa, så du får gärna skicka mig receptet Karin!
Förra helgen lade jag upp en liten typ annons på en sida på internet för att försöka hitta brevvänner och vänner i japan. Jag har fått hur mycket svar som helst så förhoppningsvis kommer jag kunna träffa lite nya människor på annat håll än i skolan. Dessutom är det megabra träning att skriva brev på japanska!
En av de som svarade var Keiko, en japanska som bor i närheten av Mt. Fuji som jag ska gå och luncha med imorgon. Hon är väldigt intreserad av Sverige och funderar på att åka iväg som utbytesstudent.
Dessutom har jag träffat två japanskor på min skola som båda har varit utbytesstudenter i Uppsala. Yuka och Aki. Yuka och jag är med i samma musikcirkel och Aki ska jag baka kanelbullar med nu i veckan. Det första ordet de båda lärde sig på svenska var "fika", vilket jag antar säger en del om Uppsalas studentkultur. ^^)
Jag fick ett ryck denna veckan och blev starkt motiverad att gå med i en club! I japan är visserligen club och circle i princip samma sak, men en club är oftast mer ansträngande och seriös. Först tänkte jag gå med i någon tennisclub eftersom det är väldigt poppis och jag tycker det verkade kul. Men det finns ca 20 olika tennisklubbar på skolan och Naoko berättade att många av dem inte är särskillt seriösa. Jag fick låna en tjock club katalog av henne som dock är helt på japanska, och i den hittade jag en aikidoclub som verkade kul. Naoko blev en aning förvånad eftersom aikidoklubben tycks ha träning minst 3 ggr i veckan, inkl. lördag. Men på sistone har jag börjar tänka, varför inte? Jag är ju här för att leva på japanskt vis, vilket inkluderar att man är engagerad i en klubbverksamhet och är aktiv jämt. Jag mailade iaf. aikidoklubbens kapten och hon visade sig vara otroligt snäll och hjälpsam! Yokatta!
Jag oroade mig först för vissa clubs tillåter inte att utbytesstudenter går med, varför vet jag inte. Men i vilket fall som helst så ska jag komma på besök till aikidoklubbens dojo (som är belägen på Sophias campus) nu på måndag och prova på.
Jag ser fram emot det!
Jag börjar vänja mig vid att sova 5,5 timmar per natt här, vilket är typ standard för alla japaner verkar det som. Något som förklarar varför japaner verkligen kan somna precis när och varsomhelst. Ståendes på tunnelbanan, sittande spå tunnelbanan, på en bänk, i matsalen, i biblioteket, under lektionerna (minst 10 pers sover alltid på min japansk historiakurs) osv.
Snart är det Halloween (som är ungefär lika stort här som i Sverige, inte så värst med andra ord) och då vankas det party! Några detaljerade planer är dock inte fastställda ännu.
Det var allt för stunden, tjipp och hojj!
Lämna kommentar? |
3 kommentarer
torsdag, oktober 18, 2007
17:13
Det har gått exakt en månad sen jag kom hit. Det är den 18e oktober och jag har precis kommit hem.
Just nu är det mest skolan som tar upp tid här i Japan. Universitetet här är inte alls som hemma. Jag tror jag har påpekat det förut, men det tåls att upprepas. Det påminner snarare om gymnasiet, med läxor varje dag och lunchrast.
Den intensivkurs jag går är verkligen intensiv. Vi går igenom ca 3-4 nya kanjikapitel varje vecka (varav varje kapitel innehåller ca 20 kanji vardera) och jag låg efter redan innan. Men istället för att stressa ihjäl mig över det så har jag bestämt mig för att ta det i min takt. I vilket fall som helst så kan jag omöjligen lära mig ca 150 kanji på en vecka.
Alex-senseis japanska lektioner back in Sweden har verkligen varit till nytta, även om det var längesen nu. Dock finns det en del saker jag verkligen ligger efter med (framför allt kanji, eftersom jag lärde mig dem i annan ordning i senseis häften.) Det jobbigaste är dock att jag är van vid svensk-japanska lektioner och böcker. Här är allt engelsk-japanskt vilket gör det hela ett stycke svårare.
Alex-Senseis lektioner handlade mycket om att prata och aggera - dvs vi lärde oss genom att t.ex. göra sketcher framför klassen. Det är något jag saknar här, även om vi har sk. "roleplay" en gång i veckan då vi ska spela upp en sketch på japanska.
Flera gånger har jag fått höra att jag låter som en infödd japan när jag pratar japanska, så tydligen har jag bra uttal - alltid något!
Grammatiken börjar dock bli svår, något jag aldrig tyckt om japanska innan, men mama och Hayaka hjälper mig (dock är förklaringarna på japanska ofta ganska svårförstådda) och jag traglar på ändå.
Häromdagen gick jag på mitt första "art-circle" möte - för att testa hur det var. Jag var skitskraj innan jag gick dit, men eftersom jag fortfarande oroar mig lite för det här med att lära känna japaner och hitta japanska vänner, så var jag fast besluten att gå ändå, själv. Det visade sig vara ett bra beslut, för alla var väldigt trevliga även om det hela gick ganska klumpigt till (å mina vägnar) när jag försökte förklara vad jag gjorde där överhuvudtaget på knagglig japanska. Ingen i art-cicle pratar engelska, vilket är bra!! Jag vill bli tvingad att prata japanska, samtidigt som det är svårt att konversera då och jag tror att vissa drar sig undan lite och inte riktigt vågar prata eftersom jag inte riktigt förstår. Men några tog sig iaf vänligen tid och kämpade på med mig, ställde frågor och var jättesnälla. Yokatta!
Även om det känns lite jobbigt just nu så tror jag att det är en värdefull möjlighet till att träffa annat folk än bara utbytesstudenter. Jag vill vidga mina vyer och som sagt, träffa japaner. Efter ett samtal med Filippa känns det lite bättre vad gäller det sociala livet här. Jag åkte ju hit för att träffa japaner, lära mig japanska och den japanska kulturen. Tyvärr så har jag dock mina japanska lektioner med bara utbytesstudenter och har därför inte direkt någon möjlighet att umgås så mkt med annat folk än de i min klass.
Dessutom har jag märkt att man liksom får som lite press på sig av andra utbytesstudenter. Eftersom alla (iaf många) vill träffa japaner så får man aldrig riktigt chansen att träffa någon "i fred" så att säga. Man måste helatiden bjuda in alla andra. Nu låter jag kanske egoistisk men det är en helt annan sak att träffa någon på egen hand emot att träffa någon i en hel grupp. Man uppför sig inte bara på ett annat sätt i grupp utan det blir ett annat fokus och oftast, ett annat språk (engelska) också.
Med andra ord är det svårt att "nå ut" på egen hand.
Men som sagt hoppas jag på art-circle och förhoppningsvis blir det en chans till nya kontakter, eftersom jag är ensam utbytesstudent framförallt.
Trots allt har jag ju iaf. två andra kurser också. Japansk Civilisation och Japansk Konsthistoria där jag har träffat trevliga japanskor i vardera klass.
En annan sak som gör det svårare att träffa japaner är att de är så otroligt upptagna helatiden. Om de inte pluggar så jobbar de...
Jag ska lägga upp lite fler bilder snart, men ni får vänta lite tills min "monthly upload limit" är över. Det är foton dels från en dag i Shibuya/Yoyogi parken med en kille vid namn Chuu som jag träffade här i mitt eget hus då min mama höll en konsert. Han studerar musik och vill lära sig engelska, så vi bestämde att träffas för ett utbyte av engelska/japanska. Det var väldigt trevligt. På helgerna fylls Yoyogi parken med live och street-artister som uppträder (helt gratis) längs en lång alle. Dessutom var det någon sorts event där vi bla. fick se drak-dans från Nagoya (tror jag).
Jag har också varit på besök på Uenos zoo. Otroligt kul det med, jag såg pandor, lejon, giraffer, elefanter och isbjörnar mm. På ett sett så var det ett ganska oplannerat sympatibesök eftersom Jennifer (en amerikansk utbytesstudent) ville att jag följde med när hon skulle träffa en japansk kille hon hade träffat på internet (han visade sig vara icke-godkänd dock) eftersom han hade blivit kär i henne efter blått ett telefonsamtal. Japaner är lite underliga.
Det är också en del bilder från en festival om "human rights" i Hibiya park dit Naoko bjöd in mig och Jennifer eftersom hennes club (UN Nations) jobbade på eventet. Det var kul och vi fick bl.a. se afrikansk folkmusik live på stor scen!
Plikten kallar och jag måste sätta igång med läxorna nu, ska skriva en uppsatts (på japanskt vis - de räknar antal tecken, ej ord) om min familj. Ta hand om er allihop!
Lämna kommentar? |
3 kommentarer
fredag, oktober 05, 2007
23:21
Det känns som om denna typen av inlägg kommer att återkomma flertalet gånger, men jag måste iaf säga det.
Jag älskar verkligen Japan. På ett oförklarligt sätt. Allting bara "klaffar", iaf känns det så just nu. Jag stortrivs och börjar redan fundera ut något sätt att stanna/komma tillbaka hit igen. Hela tiden frågar japaner mig "Varför ville du komma just hit? Varför är du så intresserad av Japan?" och för mig har det alltid varit så självklart. Jag menar "what's not to like?" men när jag förklarar att jag är fascinerad av den Japanska kulturen, det asiatiska tänkandet och den speciella historien, ser de mest ut som frågetecken och förstår inte riktigt vad som är så speciellt med det.
Frågan som då följer är oftast vad som är skillnaden från mitt eget land och då blir det på något vis ännu svårare att komma med ett bra svar. För det är så otroligt mycket men samtidigt är det svårt att förklara (speciellt på kass japanska).
Alla små detaljer, som t.ex. att det finns små miniatyr tempel vid gathörn mitt i centrala Shibuya, eller att alla alltid bugar, ber om ursäkt och är artiga - att det är så pass inpräntat att t.o.m bankomatens animerade figur i rutan bugar och tackar för att man valt just den!
Något som också är så väldigt annorlunda är hur det historiska, traditionella blandas med det supermoderna Tokyo, hur det framkommer i t.ex mat, kläder, musik och arkitektur. Tempel och stora, vackra trädgårdar med flera hundra år på nacken kan plötsligt sticka upp från ingenstans så fort man klivit av snabbtåget från skolan.
Inget av det där går att direkt förklara, även om det visserligen kanske mest beror på språkbarriären just för tillfället, men det lockar iaf ett stort intresse och inspiration hos mig.
Hur som helst, bara lite tankar såhär mitt i natten.
Här kommer i alla fall efter många om och men ett skepp lastat med bilder. Gå till flickr för att kika på galleriet, där går det både att läsa mina kommentarer samt lämna egna, så skriv mkt!!
Bilder
Många kramar!
Lämna kommentar? |
1 kommentarer
onsdag, oktober 03, 2007
22:29
Äntligen har jag en ledig stund att faktiskt sätta mig ner och skriva lite. Den senaste tiden har varit minst sagt hektisk...
Skolan började i måndags, men sanningen att säga känns det som om det har gått mer än bara 3 dagar sen dess. Min japanska är MYCKET rostig och jag ligger efter en del del på kanji fronten, men även vad gäller en del grammatik. En positiv nyhet är dock att jag går i samma klass som två av mina utbytesstudentkompisar (japanskaklasserna består bara av utbytesstudenter, inga japaner.) samt att lärarna är bra.
Kobayashi-sensei (gramatik & skriv/hörsel)pratar bra engelska och är pigg och alltid positiv. Han försöker skämta titt som tätt men det blir mest bara fel och därför roligt ändå.
Omori-sensei (kanji & konversation) pratar bara japanska på sina lektioner och skrattar åt dåliga skämt (och för allt i allmänhet).
Katsuki-sensei hade jag för första gången idag och hon verkar också bra. Hon blandade lite engelska och japanska och förklarade logiskt och enkelt när det behövdes.
Utöver dessa är det 1 eller 2 (?) lärare till som vi ska ha imorrn och på fredag. Ser fram emot att få träffa dem!
Japanskan är trots allt slit (tills långt in på små timmarna för att hinna klar med alla läxor) kul och tack och lov har jag ju några kompisar i klassen att plugga med. Yokatta~!
Just nu är det typ registrerings period på skolan, vilket betyder att vi under denna vecka kan "fönster-shoppa" bland alla kurser. Dvs. gå till lektioner bara för att få en uppfattning om hur kursen/läraren är. Hittills har jag dock bara varit på min intensivjapanska, japansk lingvistik och asiatisk konst historia.
Beroende på vad jag får för svar från Uppsala Universitet angående hur många poäng jag behöver för att räknas som heltidsstuderande, så kommer jag nog läsa konst-historia och något mer utöver japanskan. Det känns dock tämligen tungt att behöva ta 3 kurser eftersom Sophia starkt har avrått oss från att ta fler än 1 mer kurs om vi läser intensiv japanskan. Men men.... vi får se hur det blir med det där!
Över till något helt annat. Jag har bytt rum nu och det trivs jag faktiskt mycket bra med. Har fått det ganska hemtrevligt och mysigt nu och detta rummet känns på något sätt ändå mer 'rumligt'. Dessutom har jag träffat min host-syster som bor här i några dagar just nu. Hon heter Hayaka och är 22 år, jättetrevlig även om vi inte tycks ha särskilt mycket gemensamt. Hon hjälper mig med läxorna när det behövs och lagade frukost åt mig imorse eftersom mama har är bortrest över 2 dagar! <3
Papa skämmer bort mig med Hägen-Datz (?) glass och har uppmanat mig att prova lite japanskt bad (det är dock inget speciellt med det förutom att det finns 2 (!) jaccuzis i huset. Jag har badat massor redan och kommer definitivt köpa en lägenhet med badkar när jag kommer hem till Sverige igen. Ena badet är uppe på taket. Det fyller papa dock bara upp på helgerna för att det ska vara lite extra då. Det är jätteskönt att ligga i badet omkring typ kl 24 på natten och lyssna på alla ljud runt omkring, högt där uppe på taket.
När jag har lite fritid så är jag mest med Naoko, Jennifer, Kirsty , Eden och Sarajane. Kirsty och de andra bor i Azaela House osm är ett slags dormitory för utbytesstudenter. Jag var där på besök för att se hur de bodde och även om det var ganska mysig stämning och sådär i och med att man har massa folk man känner omkring sig, så hade jag nog inte pallat det i ett helt år. Rummen var mindre än mitt studentrum hemma i sverige, med en liten kokvrå och ett pyttelitet kylskåp. Då föredrar jag en smula japansk finkultur och ett helt hus för bara ¥15,000 mer i månaden! :D
Jag tror det får duga sålänge. Jag
lovar att lägga upp bilder snart!! Det är bara en tidsfråga, promise! :D Atodene~
Lämna kommentar? |
6 kommentarer
